Lördagsgodis!

Jahaja, dagens uppdrag var att jobba på vårt vaktproblem. Jag kliver upp, äter en fin frukost och lite lördagsgodis, allt för att stabilisera mitt humör och ge mig ork...

Jag tar fram Primas lördagsgodis ett supersmaskigt märgben, jag lade ribban högt. Fram med köttbullar och en väldigt ointresserad uppsyn. Efter att ha gått förbi hund och ben två gånger och droppat köttbullebitar lyfter hon genast på huvudet, viftar på svansen med en frågande "har du fler köttbullar"-blick. En halvtimme senare har jag petat på benet och bestämmer mig att det får vara bra för denna stund. Ställer mig och diskar och till min förvåning kommer Prima in i köket med benet och lägger sig tätttätt intill mig ,supernöjd med livet.

Puh. Jag tackar Anna för det goda rådet och mig själv för at jag tog tag i det direkt. Så dagens lärdom blir att vill någon ta sig in i lägenheten eller råna mig ute på gatan är det effektivaste vapnet mot min "farliga" rottweiler en påse köttbullar. Vaktinstinkten är underliggande den primära köttbulleinstinkten. Haha!

Ha det gott i helgen!


LÖRDAGSGODIS TILL MÄNNSISKA OCH HUND
VILKET FÖREDRAR DU?
                       

Hanna och Hugo...

har fint besök av mig och Prima. De två hundarna har satt i sig varsit ben och är nu ganska trötta och lugna, vilket var vår plan. Prima och jag har haft en dispyt den här veckan över ett grisöra. Det börjar bli hund av vår lilla tös och hon har börjat vakta sina godaste snacks, typ grisöron. Jag blev väldigt paff första gången och reagerade inte riktigt, tänkte att det kanske var en engångsgrej eftersom det var många människor runt omrking. Andra gången var en tidig morgon, jag var på väg ut och gick bara förbi Prima och örat. Grrrr...VAD F*N!? Jag blev fly förbannad både av besvikelse,osäkerhet och förvåning. Det blev ingen trevlig morgon så jag bestämde mig för att ringa Anna för råd.

Vad göra? Annas råd, som jag tänker följa, var att jobba med det här lugnt och metodiskt med hjälp av byteshandel. Låter du mig vara nära örat, röra örat och tillslut ta örat så får belöning och ALLTID tillbaka örat. Att reagera som jag gjorde skulle bara förvärra situationen och det vore ju synd eftersom Prima är en väldigt härlig hund på alla sätt och vis!




En annan del av Norrköping...

Ja där håller jag hus nu för tiden. Det tar ca 25 minuter att cykla till min nya "studieplats", så numera är jag borta hemifrån från tidig morgon till kvällningen. Gissa om jag längtar till våren! Men jag trivs jättebra på socialkontoret, med mina handledare och att de slängt in mig i arbete direkt.

Någon som inte är riktigt lika nöjd är Prima. Hon har tråkigt på dagarna och när jag kommer hem är jag ganska slut. Men vi försöker hålla igång ett par kvällar i veckan. I torsdags var vi ute på klubben tillsammans med Sandra och rottiskillen Chippen. Vi körde igenom lite lydnad, vilket gick väldigt bra, till min förvånad för vi har varit lite lata. Sandra kom med många värdefulla tips bland annat om hur vi kan bryta ner momenten för att de inte ska bli slarviga. Dessutom fick Prima sitta fast vid ett staket för att lugna sig lite, hon blir tyvärr förtfarande hoppig och nafsig vid träning. Det rinner liksom över så fort det blir lite för intensivt eller fartigt eller om jag glömmer att belöna. Menmen under tiden kunde jag titta på Sandra o Chippen, man lär sig en hel del av att studera andra.

Helgen spenderades i Nyköping med en hel hög släktingar. Vi firade morfars 80-års dag och Prima firade att hon hade så många beundrare, både små och stora. För varje gång märker jag att hon har lättare att komma till ro och denna gång fungerade promenaderna med både vuxna och barn superbra!

I morgon blir det kurs och i helgen ska jag försöka mig på ett spår eller två...

En ny era.

Det är dagens ledord. En ny era för världen, mig och mina närmaste.

För världen betyder USAs nye president definitivt något nytt. Han kommer säkerligen inte förändra "landet på andra sidan pölen" till den dröm som han själv talar om. Men Barack Obama står för något, han är en svart president i ett av de mest konservativa länderna i världen. Min älskade morfar fyller 80 år i morgon, för åttio år sedan hade inte den färgade befolkningen svarta rösträtt i USA!

Vidare så har denna dag varit början på min praktikperiod, eller arbetsplatsförlagda studietid om man ska vara pk. Jag har ännu inte varit på socialkontor söder där jag ska spendera 20 veckor av mitt kommande liv. Nej, den fantastiska Norrköpings kommun har gett oss studenter i Norrköping flera schemalagda dagar för utbildning och studiebesök. Det känns jättebra, de ser oss som värdefulla, särskilt som blivande arbetskraft haha! Dagen har varit ett virrvarr av kommuninformation, fika och fina powerpoint-presentationer. Jag kommer lära mig MASSOR!

En liten era eller erövring snarare är promenaderna med Prima. Från att ha varit ett koppelbitande, hoppande och stissigt minimonster så börjar Prima arta sig till en lugn och lyhörd promenadkompis. 

Min lilla, lilla lillebror har inlett sin vuxna era nu. Grattis till körkortet Samuel!

Slutligen skulle jag vilja citera president Obama: "It´s a new era of responsibility".
Det är inte bara en superbra pik mot Bush, utan också sanna ord inför vår framtid.




Prima använder Hugo som huvudkudde...

Dagens resultat:

1. En seeg morgon = prima så uttråkad att hon käka lite på byrån, har aldrig hänt tidigare MEN där fick du tråkmatte!

2. En lång, fin promenad vid ån. Prima facinerad och lite reserverad, fjäderfän i vattnet som låter skumt. Kul eller läskigt?

3. På vägen hem smäller några snorungdomar smällare tio meter från oss. Prima oberörd, mattes hjärta tog två extra skutt men lyckas behärska sitt yttre. Puh...

4. Härlig promenad till Hugo och Hanna. Hugos kärlek har svalnat totalt. Tack gode gud!

5. Tråkiga hussar och mattar som gör tentor, men Prima bestämmer sig för att sova vid mattes fötter efter en godkänd dag (Hade varit bättre med lite mer uppmärksamhet på morgonen).

Prima hoppas på en rolig dag i morgon, matte tvivlar men lovar att helgen blir händelserik.



Gudars skymmning!

Vad sugen jag blev på att blogga. HMMMM...vad kan det bero på?? Kanske anledning till varför jag sitter vid datorn tio i elva: TENTA. Isch! Inte nog med att det är tenta, det är juridik. Ja det är lika kul som det låter. Nej men ärligt talat så är det väldigt viktigt för kommande karriär, även stundande praktik. Det blir inte så bra om man kommer in på socialkontoret och inte känner till alla stränga sekretesslagar som gäller. Det kan också bli lite pinsamt om man ska vara med och besluta om någon ska få bistånd och inte riktigt har koll på vad som krävs för det. MEN jag kan verkligen förstå att socialtjänsten ligger risigt till i Janne Josefssons ögon, för det är inga lätta grejor man hanterar. Herregud, ska jag sitta med mina tvångslagar och besluta om vem som ska få vård eller vems barn som ska familjehemsplaceras!? Har man inte koll på sina lagar och förordningar är man illa ute, samtidigt som det är möjligt att gömma sig bakom dem. VÄLDIGT bekvämt. Nej jag följer bara lagen...

Alla människor har mål och drömmar. En del är fantastiska och onåbara, som att jag skulle släppa allt jag har för händerna, sticka till karibien, bli dyksintruktör, leva enkelt, se ut som Cameron Diaz, ta hand om alla vilsna själar jag stöter på och sist men inte minst lösa klimatkrisen. Det finns en hel bunt anledningar till varför detta ALDRIG skulle hända. Dock har jag har två väldigt seriösa drömmar som skulle kunna bli verklighet och det är att bli en bra hundägare och socionom. Jag kan garantera att det inte är lätta mål att uppnå, inte med mina definitioner av goda hundägare och socionomer. Det krävs inte bara en massa jobb utan även en hel del känsla och erfarenhet.

Nä hörre ni, nu måste jag återgå.



 
Början på en karriär...

Vänstervarv...

efter vänstervarv blev det i lördags för Prima och hennes bror. Som tur var behövde varken jag eller Per släpas efter i kopplet, utan Anna skötte det...med stor skicklighet ska tilläggas. Ingen av mina farhågor besannades, Prima bevisade att hon kan sköta sig fint och att hennes matte både underskattat henne och nojjat i önödan. Så från nu är operation avslappnad Martina igång haha!

Utställningen gick som sagt fint, Prima eller Gotlandica´s Fantasi blev tredje bästa tikvalp med ett hederspris. Hennes stora (inte store) bror van sin klass och blev andra bästa hanvalp med ett hederspris. Så nu väntar vi med spänning på framtiden, nästa utställnings för Primas del blir förhoppningsvis i mars. Tyvärr krockade den med mammas 50-års firande, som jag förstås inte vill missa. Kanske tar Anna vovven under sina vingar annars får vi planera in nåt nytt, för ut i ringen ska hon igen!

Här kommer två bilder med lite olika kvalitet. Den första tog Anna efter utställningen och den visar hur stor vår lilla tjej är och hur otroligt lik hon är sin mamma. Den andra visar en kaxig Prima med sitt fina hederspris. Titta gärna in på Kennel Gotlandica´s hemsida under Nyheter, där finns fler fina bilder från helgen!






Ännu en vecka.

Denna vecka har gått så fort, vi är alla igång med den trista vardagen igen. Jag har gått på föreläsningar för nästa vecka är det dags för juridiktenta, den sista. Sen går vi ut på praktik, vilket ska bli väldigt spännande. Inte nog med att man måste gå upp tidigt, tidigt, jag fick idag reda på att det socialkontor jag ska vara på är ett av de mest...hm..."belastade". Området har många utsatta människor, så jag hoppas att socialarbetarna är duktiga. I sådana fall kommer det att bli en grym erfarenhet, i annat fall en plåga...det är ändå 20 veckor. Menmen jag är positiv, hur som helst kommer jag antagligen se på världen med lite andra ögon än tidigare.

På Prima-fronten har väl inte så mycket hänt. Igår var Per och jag på vardagslydnads-kurs eftersom vi känner att det finns så mycket "krut" i Prima att vi måste träna mycket på passivitet och att kunna koncentrera sig med störningar runt om. Och vad passar inte bättre än 8 andra unga, spralliga hundar?! Det gick väldigt bra och det blev ett kvitto på att vi har jobbat på rätt sätt hemma, så nu är det bara att fortsätta och höja ribban. Måste säga att jag fick en bra känsla av instruktören också, vilket är jätteviktigt. Hon blev lite intresserad av Prima, något som händer alltsom oftast bland hundmänniskor. Det är nåt visst med denna hund, hon visar arbetspotential, stooor glädje och ett intressant yttre. Vad ska det bli av henne, månne?

Ett steg i taget får vi ta och på lördag är det dags för ännu ett...

Ett gott slut...

på året blev det. Prima hade en fin nyårsnatt på landet med tre andra busar, de var så trötta att ingen ens öppnade ögonen vid tolvvslaget. Själv var jag på jobbet hela natten och hade lagt min hunds öde i Lovisas goda händer. Hon ska, liksom jag, ställa ut den 10 januari på valputsällningen i Nyköping. Suck. Jag vet inte hur det ska gå. Vi har väl inte varit så flitiga med ringträning och det blir inte heller samma sak att träna ute i parken om man jämför med trånga ringar inomhus. Mitt lilla glada energiknippe kommer nog inte bara vilja hälsa på allt och alla, hon lär nog även hoppa på domaren i ren glädje. Dessutom vet jag att hennes öron inte ligger särskilt bra, trots allt mitt gnuggande och masserande! Suck.

Löpet som nu har pågått ett bra tag ska väl i varje fall ha gett sig till nästa lördag. Nu kan vi det här. Men lite skillnad i temperament har det blivit, en förändring till det positiva. Prima är lugnare, mer samlad och lättare att få kontakt med även i röriga situationer. Det är väl denna tid vi ska minnas om några månader då "slyngel"-perioden är som värst, haha!

Alla pratar om vad de vill göra detta nya, fräscha 2009. Jag har väl de vanliga brukshundägar-målen, min hund ska:
  • Röntgas
  • Genomgå MH (Mentalbeskrivning)
  • Starta i appellen och/eller lydnads ettan
  • Ställas ut
  • Gå kurser
  • Träffa sina kullsyskon och sin uppfödare

Men framför allt, ha en fint och balanserat liv tillsammans med oss människor!




RSS 2.0