Martina och Primas bidrag till världen

En sak som jag antagligen alltid kommer att minnas från studenttiden är tentaveckorna. Det är inte ljusa minnen, mina vänner. Tänk dig själv att sitta inne minst tre-fyra timmar om dagen och producera text, helst riktigt bra text med något slags innehåll. Puh. Om man nu sitter i sin lägenhet, som jag, blir den väldigt mycket trängre än vanligt. Dessutom börjar man se alla små skavanker och saker som behöver fixas. "Ah, den där hyllan skulle man kunna fylla med något." "Hm, hade inte jag ett par ramar som behöver bilder?" "Oj,oj, vad mycket disk!" Osv.

Just denna tentavecka har varit allt annat än upplyftande, det känns som om min hjärna är en urvriden trasa, vars enda bränsle är socker. Jag och Per lyckades äta upp en hel kladdkaka på 25 timmar, inte illa! Hade Prima fått vara med hade det väl gått på några minuter men då hade vi nog inte haft våran fina hund kvar, hon hade i varje fall haft rejält ont i magen.

Ville egentligen uppdatera er mycket mer, men nu måste jag återgå till tentan, den bör nämligen vara färdig i morgon bitti klockan åtta. I nästa inlägg lovar jag att lägga ut en bild eller två, Prima har nämligen fått låna ett supersnyggt halsband av kompisen Kira, vars huvud blivit lite för brett. 

Ciao!